Staffan Fredlund

Nedan text var med i Sydsvenskan (Ordet) den 26/1. Sista stycket i kursivt var struket och rubriken blev ändrad till ”Ändrade attityder behövs för miljön”.

_______________________________________

I lördags var det en skribent som utmålade Centerpartiet som landsbygdens fiende nummer ett. Detta då miljöminister Lena Ek sakligt osch seriöst sagt att biltrafiken behöver minskas för att uppnå Sveriges klimatmål. Naturligtvis är det inte ett självändamål att minska privatbilismen utan vår huvudfokus är på de klimatpåverkande fossila utsläppen. Minskade utsläpp kan inte enbart lösas via nya innovationer och miljöteknik. En viktig komponent är också ändrade attityder och beteendeförndringar som minskar bilåkandet och gynnar hållbara alternativ. Vi inom centerrörelsen tror på ekonomiska incitamet som t.ex. vägavgifter eller grön skatteväxling med utgångspunkt från perspektivet att förorenaren ska betala. Samtidigt ska de medborgare som gynnar förnyelsbara transportslag, cyklar eller åker kollektivt belönas på olika sätt. En grön liberal miljöpolitik handlar i så måtto om att jobba med morötter och piskor utifrån ett markndasorienterat perspektiv där individen själv kan påverka.

De som bor på landet är ju självklart mer beroende av bilen än de i storstäderna där kollektvitrafiken vanligtvis är väl utbyggd. Så här måste vi som politker lyssna och agera med lösningar så att det även fortsättningsvis går att leva och resa på landsbygden. Troligtvis måste vi införa en palett av kreativa lösningar baserad på landsbygdens specifika förutsättningar. Som helhet är Centerpartiets linje att biltrafikens utsläpp ska minska, att inte ta sammhällsanvar för en långsiktig och resultatinriktad miljöpolitik gynnar varken klimatmål eller framtida genrationer.

I Skåne är det Centerpartiet som driver linjen stad och land hand i hand. Vi realiserar skånska visionen om ett Green Valley (t.ex. satsningar på biogas och miljöteknik), utvecklar matlandet Skåne och driver en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken utanför storstäderna t.ex. Skåne nordost. Som gröna liberaler med fokus på ett samhälle i balans får vi leva med kritik från både vänster och höger, men att vi driver en fientlig politik mot Skånes landsbygd är populistiskt och direkt felaktigt.

Staffan Fredlund, grön liberal (C), Dalby

I tisdagens Norra Skåne (12-01-10) var nedan insändare med. Jag hoppas att den kan stimulera att en rätt ”död” debatt för att skydda och utveckla biologisk mångfald, värdefulla kulturmiljöer och rika/sköna landskap väcks till liv igen.

———————————————————————

Göinges rika kulturmiljöer försvinner det är dags att kraftsamla och göra något åt detta. I takt med att de mindre mjölkgårdarna läggs ner och bönderna i skogsbygden blir äldre så förbuskas och förfulas landskapet. Dessvärre går denna förbuskning i ett rasande snabbt tempo och utvecklingen förstärks med nya granplanteringar på tidigare betesmarker. Avstyckning av skogmark, generationsväxling och produktionsinriktat skogsbruk påskyndar indirekt också förloppet. Vi får framöver likriktad granskog istället för variationsrika naturbetesmarker. Maskinell hantering kan inte ersätta djurbetet eftersom slyet vandrar in på mark där jordbruksmaskiner inte kan användas. Sedan finns det markägare som gärna vill ha sina marker betade, men då finns inga djur att tillgå eftersom de levande lantbruken har försvunnit i närområdet. Det blir fort en negativ spiral som motverkar ett vitalt kulturlandskap i Göinge.

Göinges betesmarker har en otrolig artrikedom, där många arter är hotade. Huvuddelen av dessa marker betas av nötkreatur. I Sverige har vi ett unikt lagstadgat beteskrav för alla nötkreatur utom småkalvar och tjurar. Ca 80 till 85 procent av djuren går på bete under sommaren. Med minskad mängd betesmarker förlorar vi vackra, ljusa och variationsrika landskap som möjliggör rekreation, goda boendemiljöer, ett bra underlag för företagande och en livskraftig landsbygd. Nu behövs det akut nya idéer för hur markerna ska hållas öppna och levande. Jag tror på lösningar som ambulerande djurbesättningar, riktade regionala/lokala gårdsstöd med fokus på biologisk mångfald och värdefulla kulturmiljöer, samt att vi konsumenter köper svenskt naturbeteskött. Idag är ca 50 procent av allt nötkött importerat till Sverige, samtidigt som nötköttsproduktion i trädbevuxna hagmarker är i det närmaste klimatneutralt.

Min egen uppväxt i Göingebygden täcker områden runt byarna Visseltofta, Bjärnum och Lönsboda. Jag har umgåtts och arbetat tillsammans med äldre bönder som oförtröttligt vidmakthöll landskapet öppet och odlat. De var måna om att skydda kulturlandskapet och hade respekt för det lokala djur- och växtlivet. Jag vet att det är lätt att bli nostalgisk och skriva att det var ”bättre förr”, men det är inte poängen med denna insändare. Det jag är ute efter är att böndernas slit och omtanke resulterade i ett skönare och trivsammare Göinge.

Jag är övertygad om att alla aktörer med intresse för Göinges unika landskap nu tillsammans måste kraftsamla. Det handlar om vikten av att bevara och utveckla den biologiska mångfalden, men också om att ta ansvar för att förvalta vårt kulturlandskap och dess historia. I Skåne har vi också ett nationellt miljömål att leva upp till d.v.s. att den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks i odlingsbygder. Min åsikt är att Region Skåne, Länsstyrelsen och kommunerna i Göinge tillsammans med LRF, byalag, markägare och naturskyddsföreningar möts för att identifiera olika lösningar för att skydda och utveckla kulturlandskapet i nordöstra Skåne. Vilka är utmaningarna och möjligheterna? Strukturproblemen? Kan vi ha ett naturbetesmarkens år i Göinge under 2013?

Idag riskerar kulturhistoriskt värdefulla byar och bygder att växa igen för att ersättas av granskog och skogsbilvägar. Vilken miljö och vilket varumärke vill vi att Göinge ska förknippas med i framtiden? Vem vill bo i, turista i eller upptäcka en trakt där vi inte vårdar och är stolta över vårt kulturlandskap? Skönhet kan inte mätas i pengar men det kan skapa attratktionskraft och kärlek till Göingebygden.

Staffan Fredlund, grön liberal och 1:e ersättare i Region Skåne (C) 

2011-12-08 23:30:00

Mitt senaste inlägg handlade ju om en eventuell regionförstoring till en sydöstlig (sydsvensk) region. Min utgångspunkt är att framväxten av en starkare (större) region kan vara positivt för både demokratin och närdemokratin. Samtidigt finns det så klart risker med en ”storregion” d.v.s. att den lokala förankringen försvinner och att avståndet till väljarna kan komma att öka.

Tyvärr anser jag att vi redan idag har en ”kris” i demokratin Sverige. Många yngre är inte alls intresserade av politik och förtroendet för politiker är lågt. De yngre som trots allt orkar engagera sig slutar många gånger rätt snabbt från sina uppdrag. De upplever att systemen är långsamma och byråkratiska och att deras röst i praktiken inte räknas i all ”politisk kohandel” som ofta sker av topparna i partierna. Samtidigt ser vi allt färre som engagerar sig i ideella föreningar som är grunden i en levande demokrati! Själv är jag nog medlem/stödmedlem i ca 10 ideella föreningar men det är nog lite unikt i min generation.

Kan Centerpartiet blir partiet som driver demokratifrågan? Hur kan vi vitalisera demokratin i Sverige? Kan och vill vi förändra det politiska systemet så att det blir mer attraktivt? Hur maximerar vi medborgarinflytande och transparens i kommunalt, regionalt och nationellt? Vilka regler ska gälla – politiker på livstid är det bra? Hur kan vi använda modern teknik för att involvera och engagera personer som inte är aktiva eller intresserade av politik? Hur kan man vara aktiv i ett parti och driva frågor som inte är i linje med partilinjen – går det att hantera?

Något måste göras med vår ”demokrati” annars tror jag att andra krafter tar över i samhället och att respekten och förståelsen människor emellan successivt försvinner. Politik handlar om förtroende och genom att driva frågan om en levande demokrati och öppenhet tror jag att Centern kan öka sin attraktivitet.

Med utgångspunkt från Sydsvenskans artikel om regionsförstoring.

Jag är nog ensam Centerpartist i Skåne som ser positivt på en eventuell regionförstoring med Kronoberg, Kalmar och Blekinge. Centerpartiet i Skåne är mycket tveksamma och har i Region Skåne reserverat sig mot beslutet om s.k. avsiktsförklaring tillsammans med Sverigedemokraterna. Trist att vi spelar på samma planhalva i frågan som SD och det stärker nog en del väljares bild av Centern som ett nejsägar-parti till förändringar. Jag tycker själv att både Folkpartiets och Moderaternas argument i frågan är starkare än våra egna i denna sakfråga.

Regionfrågan är ju inte samma sak som förändringar av landskapsindelningen. En skåning är en skåning och en smålänning en smålänning. Däremot kan vi stärka vår samverkan, handel, kultur och gemensamt driva frågor ur ett större regionalt perspektiv. Allt är inte positivt med en förstoring och det finns självklart många utmaningar att hantera. Det är dock för tidigt att gå ut och säga att det inte är intressant utan att göra en djupare analys. Med en positiv grundsyn så kan det hela bli något riktigt bra – fördelarna överväger troligtvis nackdelarna.

Ur ett demokratiperspektiv så ser jag att en storregion i sydöst faktiskt kan utmana Stockholm (regering/riksdag) gällande beslutsfattandet. Vissa ansvarsområden kan ju istället hamna på storregionen och då kommer ju faktiskt demokratin närmare de människor det berör – klassisk centerpolitik. Närdemokratin hanteras främst på kommunal nivå och denna styrprincip är ju inte föremål för några förändringar än så länge (även om jag personligen tror på fler kommunsammanslagningar i framtiden).

Likaså finns flera fördelar med en storregion för handeln, universiteten och kollektivtrafiken. Samt fördelar gällande ökad volym för offentliga upphandlingar (s.k. skalfördelar) – mer valuta för skattesatsen. Internationellt kan också en ny storregion bli en tyngre aktör med ett ökat marknadsföringsvärde för tursim och handel.

Jag har vänner i alla de berörda landstingen och som uppvuxen i Hässleholm ser jag att Markaryd, Växjö, Karlshamn och Kalmar är lika naturliga besöksorter som Trelleborg eller Ängelholm.

Jag tror att regionförstoring Sydöst kan bli något bra, men jag kan också leva med ett fortsatt Region Skåne enligt dagens modell

Jag tror det är oerhört viktigt vid kommunikation att mottagaren som lyssnar har förtroende/respekt för den som är avsändare. Det vill säga att budskapet känns trovärdigt och att den som kommunicerar delar publikens ”vardag/miljöer/nätverk”. Politik handlar om förtroende och att väljarna identifierar sig med den som levererar ett politiskt budskap och självklart – leva som man lär.

Om Centerpartiet ska utmana Miljöpartiet som ”miljöparti” måste vi synas/höras mer i de miljöföreningar och miljönätverk som finns i Sverige. Vi måste också attrahera nya företrädare till partiet som arbetar inom hållbarhetsområdet, företagande och tjänstesektorn i storstäderna. Aktiva, ledande och utåtriktade personer som knyter nätverk och medverkar i olika sammanhang kopplat till miljö- och klimatfrågan. Samtidigt måste dessa företrädare ”walk the talk” d.v.s. inte bara berätta vad alla andra behöver göra (staten, företag, USA, grannen…) utan faktiskt vara ett föredöme och visa t.ex. hur miljöteknik kan effektvisera privatbostaden, använda IT-lösningar på ett grönt sätt, cykla alt. åka kollektivt i större omfattning, köra biogasbil eller välja miljömärkt mat/dryck.

All förändring börjar med sig själv! Vill vi Centerpartister skapa ett hållbart samhälle så kan vi inte bara peka på systemförändringar eller statliga ekonomiska incitament t.ex. klimatskatt. Vi måste av glädje, ansvar och lust gå före och visa ett ledarskap i vardagen för grannar, släkt och arbetskollegor. Jag tycker tyvärr att det är lite si och så med detta inom Centerrörelsen. Det verkar som det finns en rädsla att sammankopplas med cyklande miljömuppar med koftor på vänsterflanken. Då jag arbetar professionellt med hållbarhetsfrågor så upplever jag att Miljöpartiet är mycket mer aktiva med att knyta nätverk och att synas i sammanhang där man kan attrahera nya väljare och få respekt för sitt kunnande. Ibland kommer Miljöpartiet också fram med förslag på miljösidan som ligger nära våra egna idéer, men ändå så finns det en tradition att fördöma dessa per automatik istället för att söka en dialog. Tänk vad två miljöpartier kan åstadkomma tillsammans – i Region Skåne så samverkar vi inom en s.k. femklöver. Det ger resultat.

Historiskt har Centerpartiet haft en fördel av att kommunicera miljöhänsyn då många av våra företrädare arbetade inom den gröna sektorn t.ex. på lantbruk. Då en stor väljarbas fortfarande levde på landsbygden (eller hade en naturlig koppling dit) så fick Centern per automatik en fördel i den politiska debatten. Idag är läget annorlunda. Storstadsbaserade Miljöpartiet har funnits i 30 år och en större andel av Sveriges befolkning lever i våra större städer utan en koppling till landsbygden. Samtidigt har Centerpartiet inte lyckats att frikoppla sig från ”landsbygdsperspektivet alternativt LRF” och vi har inte hittat nya företrädare i städerna som kan driva en modern grön liberal politik utifrån ett allmänintresse. Min övertygelse är att det inte finns en konflikt mellan stad och landsbygd utan att Centerpartiets politik fungerar i båda läger. Vi måste hitta nya företrädare som driver Centerpolitiken i städerna, attrahera yngre politiskt intresserade till CUF/CS och framför allt ”walk the talk”!

Centerpartiet som är Sveriges äldsta miljöparti kan inte längre leva på gamla meriter. Det är dags för en modernisering och ett nytt ledarskap.

Nu till helgen har Centerpartiet stämma i Åre. Annie Lööf kommer att väljas som ny ledare och ett uppdaterat socialliberalt partiprogram blir fastställt. Min förhoppning är att Annie kan inspirera till förnyelse lokalt i Lund. Som ett grönt liberalt parti måste vi ha mod och vilja att utmana till både höger och vänster och driva en värdebaserad politik baserat på ledord som mångfald, frihet, ekologisk balans, livskvalité och humanism. Vi behöver bli ett tydligare idéburet parti med en tydlig samhällsvision där stad och land förenas.

Centerns kommunala och regionala politik måste också sammanflätas till en stark tråd. Idag väljer en familj inte första hand att bo i en specifik by eller kommun utan i en attraktiv region med ett varierat utbud av t.ex. kultur, fritidsaktiviteter och handel. Arbetsmarknaden och kollektivtrafiken flyter över kommungränserna precis som de personliga nätverken. Centerpartiet måste därför i högre grad lyssna på behoven utifrån en regional horisont och sedan omvandla detta till en politik som attraherar på både lokal och regional nivå. Idag har t.ex. många boende i Dalby mer vardagskoppling till Malmö än till centralorten Lund.

Jag tror att valet av Annie kommer att locka många unga väljare till Centerpartiet. Hon driver en varm liberal politik med fokus på hållbarhet, frihetlighet och entreprenörskap. Låt hennes drivkraft och ledstjärnor också påverka Centerns utveckling lokalt i Skåne.

För Lund är valet av Annie Lööf som partiledare extra roligt då hon under flera år levt och studerat i Lund. Hennes juristexeamen har sin signatur från Lunds Universitet. Jag vet att Annie känner sig ”hemma” i Lund och att hon gillar stadens puls och atomsfär. Min förhoppning är att Centerpartiet i Lund har samma känslor för Annie.

(En insändare om Biogas som bl.a. har publicerats i Kvällsposten och Ystad Allehanda. Tillsammans med Lennart Pettersson, ordförande för Centerpartiet i Skåne)

Centerpartiet är det parti som driver satsningar på biogas och grön bilism mest offensivt av alla riksdagspartier. Biogasen är en förnyelsebar energikälla som kan minska klimatutsläppen på ett mycket effektivt sätt som drivmedel och som högkvalitativt gödsel.  Därtill skapar satsningar på biogas nya arbetstillfällen och exportmöjligheter för svenska företag. Investeringar i biogas är inte en renodlad landsbygdsfråga utan tvärtom, storskaliga biogasanläggningar behövs i närheten av våra städer så att t.ex. matavfallet kan återvinnas miljöeffektivt.

Alliansen har nyligen presenterat flera åtgärder som stimulerar en utbyggnad av biogasen. En miljöteknikstrategi har presenterats för 2011-2014 (400 miljoner kr) och den lanserade supermiljöbilspremien omfattar nu också tjänstebilar och bilar i yrkestrafik. Dessa två konkreta åtgärder är ett resultat av Centerpartiets medverkan i Alliansen. Dessutom driver Centerpartiet att metanreduceringsstöd på 20 öre per kilowattimme för s.k. biogasrötning ur stallgödsel ska införas. Det sistnämnda är en viktig ersättning för biogasens klimat- och miljönytta och går därför att motivera ekonomiskt.

På Ring Knutstorp anordnade E.ON och Volkswagen nyligen ett biogas-seminarium där Centerpartiet medverkade. I diskussionen framkom vikten av nationell långsiktighet i beslutsfattandet, tydliga spelregler samt en branschstandard hur s.k. fordonsgas innehållande biogas ska definieras. Förlängd förmånsbeskattning av miljötjänstebilar (efter 2013) samt en ökad användning av ekonomiska styrmedel i transportsystemet var andra viktiga punkter. Likaså ställdes krav på att den offentliga sektorn måste ställa tuffare krav på minskade koldioxidutsläpp vid upphandling av logistiktjänster och transporter. Samtliga frågor är viktiga och drivs av Centerpartiet, liksom kravet på att 40 % av matavfallet från hushåll, storkök och restauranger ska återvinnas till 2015. Vi vill också att biodrivmedel ska skattebefrias även efter 2013. Förnyelsebara drivmedel ska vara billigare än fossila alternativ. Vi är också positiva till ekonomiska styrmedel som vägtullar och en differentierad fordonsskatt baserat på bilens koldioxidutsläpp. Att förorenaren är med och betalar för sina val, är en viktig grundprincip och ett kraftfullt styrinstrument.

På regional nivå är Centerpartiet drivande gällande ”färdplan Biogas” som år 2010 togs fram av Region Skåne och Biogas Syd. Skåne har utmärkta möjligheter för fortsätt utbyggnad av både storskalig och småskalig biogas. I partiets skånska miljövision ”Green Valley – miljöteknik i världsklass”, har biogasen en given plats. Fokus i närtid är att stimulera en ökad produktion i Skåne och få marknadens aktörer att tro på framtiden. Gasen i botten för biogas – nu går Centerpartiet från vision till handling!

Jag har tidigare kommunicerat att Annie Lööf leder på poäng emot Anna-Karin Hatt. Har själv träffat Annie några gånger och jag upplever att hon är tydlig, har en bra värdegrund och starkt driv för grön liberalism. Annie är duktig på att kommunicera och hon har en bra grundutbildning som jurist. Hennes ledaregenskaper har jag dålig koll på (erfarenhet av) men inget har framkommit som att detta skulle vara något hinder. Positivt är att hon är ung, sticker ut i media och dessutom har kommunicerat att hon vill modernisera Centerpartiets partiprogram. Sedan ”missgillar” hon precis som jag låsningen hos många Centerpartister gällande att stad och land måste (enligt naturlagar) måste ha någon typ av terrorbalans.

Jag upplever att både Annie och Anna-Karin är två bra partiledarkandidater. Anna-Karin har ju stor praktisk erfarenhet av regeringsarbetet som en av Mauds närmsta kollegor. Hon har en stark socialliberal profil och vill nog att Centern ska utvecklas till ett tydligare ”mittenparti”. En annan styrka med Anna-Karin är också att hon har varit ute i yrkeslivet innan hon blev politiker på heltid. Jag vet att Anna-Karin brinner för IT som IT-minister i regeringen och det är ju så klart ett starkt plus. Anna-Karin har inte alls kastat in handduken så det blir nog en bra ”fight” in till mållinjen – öppet och transparent för medlemmarna och media. Anders W Jonssons profil känner jag till för dåligt men det är bra med en Centerpartist i trion som brinner för välfärdsfrågor. I praktiken tror jag att kampen står mellan Annie och Anna-Karin.

Inför partiledarutfrågningen har jag skickat in fyra frågor. Dessa är:

• Centerpartister (gröna liberaler) pratar gärna om frihet och att individen själv ska få bestämma s.k. egenmakt. Därmed är det vanligare att Centerpartister i den politiska debatten hellre talar om ”morötter” (incitament/bidrag) än ”piskor” på nationell nivå (lagstiftning/skatter) för att påverka utvecklingen i en fråga. Finns det fall/områden inom miljöområdet där det finns skäl att styra samhällsutvecklingen med både ”morötter och piskor”? Utveckla gärna dina idéer. (Tänker t.ex. på högre energiskatter, införande av vägavgifter, lagen om nedskräpning, tjuvjakt på varg, miljöutsläpp etc.)

• Hur vill du att Centerpartiet ska driva frågan om externa miljöeffekter eller kollektiva varor (s.k. allmänningens tragedi) gällande överutnyttjandet av naturresurser och växthuseffekten? Se http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Lagar-och-styrning/Miljoekonomi

• Är det rätt att vi i Sverige, i våra miljömål/statistik inte inkluderar koldioxidutsläppen från vår konsumtion av varor och tjänster från andra länder t.ex. Kina?

• Hur ser du på informationsteknologins (ITs) potential för att skapa en hållbar samhällsutveckling i Sverige?

Utveckla badplatsen i Tvedöra

Mellan S. Sandby och Torna-Hällestad finns i byn Tvedöra ett omtyckt sandtag som används till badplats. Lunds kommun bör omedelebart utveckla denna pärla till en kommunal badplats och ta ett större ansvar för säkerhet, skötsel och driftstillsyn. Vattenkvalitén är hög och sandtaget lockar idag barnfamiljer och ungdomar från hela östra Lunds kommun. Badsjön som idag ligger på militärens mark (på Revingehed) är en oslipad diamant och skulle om det utvecklas stärka kommunens varumärke och miljöprofil i Öresundsregionen. Idag lider sandtaget i Tvedöra av en bristande tillsyn. Skräpet växer på hög vid parkeringen och stranden är full av tomflaskor, burkar och engångsgrillar. Det är trist att de som besöker badplatsen inte tar ansvar för att ta med sig skräpet hem igen. Kommunen bör som en första insats omedelbart sätta ut större sopkärl och på veckobasis rensa stranden och dess omgivningar från skräp. Utveckla sandtaget i Tvedöra och satsa på oss barnfamiljer som vill bada i en attraktiv naturmiljö. Det finns inga hav i Lunds kommun men spännande bad i både stenbrott och sandtag – förvalta och utveckla dessa.

Staffan Fredlund (c), Dalby